Tillsammans skyddar vi dig mot bedrägerier

Var alltid vaksam på okända samtal och ge aldrig ut dina kort- och kontouppgifter. Ziklo Bank, andra kortutgivare och myndigheter skulle aldrig ringa upp dig för att be dig att logga in med BankID, ge ut dina kortuppgifter eller personliga koder.

Så kan bedrägeriet via telefon gå till:

Bedragaren kan utge sig från att ringa från exempelvis din bank för att informera om ett pågående bedrägeri mot dig, där dina tillgångar är i fara. Eller säga sig ringa från polisen eller annan myndighet med budskapet att du behöver agera snabbt på grund av en fara. Ett annat exempel är att bedragaren kontaktar dig angående en lyckad investering, där dina pengar har vuxit och du måste vidta åtgärder fort för att få tillgång till vinsten. Eller påstår sig ringa från ett känt datorföretag eller din it-support, och behöver få ta över din dator via fjärrstyrning för att kunna stoppa ett intrång. Listan kan göras lång och bedragarna kommer ständigt på nya tillvägagångssätt. Men varningstecknen är ofta desamma. Att din hjälp behövs exempelvis i form av en personlig inloggning, samt att det är mycket bråttom.

Vad kan du göra för att skydda dig?

• Lägg på luren och följ aldrig några instruktioner. Stora företag, polisen eller myndigheter skulle inte kontakta dig på detta sätt och begära tillgång till dina bankuppgifter, dator eller ta betalt för tjänsten.
• Lämna aldrig ut personliga koder eller logga in med BankID. Har du lämnat ut uppgifter om kort, konton eller personuppgifter ska du genast spärra dessa och meddela din bank.
• Om du låtit någon logga in på din dator ska du söka efter eventuella virus eller trojaner för att säkerställa att inga bedrägliga program finns kvar och byt sedan dina lösenord. Ta gärna hjälp av någon i din omgivning som kan datorer, om du inte har kunskap själv.
  

Phishing, även kallat nätfiske, är när bedragaren skickar mejl eller meddelanden till dig och utger sig från att var någon annan. Med hjälp av programvaror eller hackade konton kan bedragaren se ut att skicka från en trovärdig och betrodd adress. Oftast är syftet att lura till sig dina personliga uppgifter såsom kortnummer, koder och lösenord.

Så kan bedrägeri via mejl och sms gå till

Bedragaren skickar ett mejl där det står att ditt kort eller konto riskerar att stängas ned. Eller skickar ett sms där det står att paketet som du väntar på har kommit på villovägar. Du uppmanas därför att bekräfta att allting är okej eller beställa ny frakt via en länk som leder till en falsk sida som ser ut att tillhöra avsändarens företag. När du skriver in dina uppgifter på den fejkade sidan så kan bedragaren använda dem för att logga in på riktigt i ditt ställe. Bedragaren kan även ha angivit ett telefonnummer som du uppmanas att ringa. Men när du klickar på numret så ringer telefonen ett annat nummer.

Vad kan du göra för att skydda dig?

• Öppna inte mejl från avsändare du inte känner igen.
• Har du fått ett misstänkt bluff-sms? Vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet ”spam” på knappsatsen i telefonen och är ett globalt etablerat sätt för att rapportera fejkade sms.
• Klicka inte på länkar i ett mejl, utan skriv in adressen till sidan du ska till direkt i adressfältet som till exempel till din bank.
• Var noggrann med att verifiera att eventuella telefonnummer som anges och som du uppmanas ringa, verkligen är till den som du avser att kontakta.
• Se till att du bara besöker säkra sidor. Säkra sidor har adresser som startar med https:// och inte bara http://. Webbläsaren markerar ofta detta genom ett hänglås eller liknande i adressfältet.

Vad gör jag om jag blivit utsatt?

• Har du fått ett bluffmejl och klickat på någon länk eller lämnat ut dina kortuppgifter ska du kontakta oss omedelbart på telefonnummer 031-83 89 80 för att spärra ditt kort.
• Ändra också eventuella lösenord som kan ha hamnat i orätta händer.
• Stäng sidan du hamnat på med hjälp av krysset i övre högra hörnet, använd inte någon knapp på sidan märkt med till exempel ”Avbryt”.

Det börjar bli vanligt med bedrägerier via sociala medier som exempelvis Facebook, där bedragare ofta utger sig för att vara någon i din kontaktlista. Via tjänsten för meddelanden (som till exempel i Facebooks fall heter Messenger) kapar bedragaren ett konto och skapar kontakt för att försöka lura till sig dina kort- och koduppgifter.

Så kan ett bedrägeri gå till via sociala medier

Ett exempel är att du får ett meddelande där en vän säger sig behöva ekonomisk hjälp. Lösningen är att du ska godkänna en överföring av pengar. I själva verket har vännens konto kapats av bedragaren, som redan kan ditt personnummer och ber dig legitimera dig via BankID, för att kunna logga in som dig på ditt konto. Ett annat exempel kan vara att du får ett meddelande av en person som säger sig ha vunnit pengar och vill dela med sig. Du uppmanas att uppge ditt kontonummer och att legitimera dig via BankID för att få pengarna. Men i själva verket är det dina pengar som bedragaren vill åt.

Vad kan du göra för att skydda dig?

• Legitimera dig aldrig via BankID på uppmaning av någon okänd.
• Alla koder till kort är personliga. Du ska aldrig lämna ut din kod.
• Lämna aldrig ut personlig information såsom kort-, konto- och bankuppgifter via Facebook och andra sociala medier.
• Om du känner dig osäker – ring upp vännen som enligt meddelandet säger sig behöva hjälp för att se om det verkligen stämmer.
  

Många lägger ut saker till försäljning på exempelvis Marketplace, Blocket och Tradera. Tyvärr är det vanligt med bedrägerier där också, där bedragare försöker sälja och ta betalt för varor inte finns, eller köpa en vara utan att betala för sig. Risken är att du betalar för något som du aldrig får, eller säljer något och aldrig får dina pengar – och i värsta fall, även blir lurad på mer där till. 

Så kan bedrägeri gå till via en annons

Du hittar en vara du vill köpa, och dessutom till ett otroligt pris. Säljaren vill gärna göra affär, men hinner tyvärr inte ses för att visa upp objektet. Du uppmanas om att du måste betala i förväg, eftersom det är så många intresserade. Du vill verkligen ha den saken till det billiga priset och skickar därför över pengar, eller går med på att slutföra signeringen som någon annan startat med ditt BankID. Det är då som annonskontot tas bort och bedragaren försvinner med dina pengar.

Men det kan även vara när du vill sälja något. Bedragaren säger sig vara intresserad och vill göra en snabb affär utan att se ditt säljobjekt i verkligheten. Du ombeds betala frakt och försäkring, ett utlägg som du kanske får löfte om att få tillbaka när varan kommit fram. Det är också först då som köparen är villig att betala för saken du säljer. I själva verket är det bara ett sätt för bedragaren att få varan utan att betala någonting.

Vad kan du göra för att skydda dig?

• Lämna aldrig ut personlig information som kort-, konto- och bankuppgifter.
• Legitimera dig aldrig via BankId på uppmaning.
• Träffa säljaren för att se att varan verkligen finns.
• Om priset känns för lågt och osannolikt, så köp av någon annan.
• Om kravet är att du måste förskottsbetala - tacka nej till affär.
• Vissa sajter erbjuder säkra betallösningar och fraktalternativ för att både säljare och köpare ska känna sig trygga. Läs på om tjänsten som du tänker handla eller sälja via innan ett köp eller en försäljning.
  

Ficktjuvar och bedragare som vill komma åt din plånbok och dina kort förekommer fortfarande. Därför är det viktigt att du har uppsikt över din plånbok, din väska och mobiltelefon, eller vad du nu än förvarar ditt fysiska bankkort. Speciellt på platser med mycket människor runt omkring dig.

Så kan bedrägeri gå till via kort- och kodstöld

Du har precis tagit ut pengar eller gjort ett köp med kortköp som krävde din pin-kod. På den trånga gatan blir du stannad av en person som frågar om vägen. Eftersom du vill hjälpa till märker du inte när bedragaren eller någon i dennes sällskap stjäl plånboken med ditt kort. Precis lika lite märkte du att samma person stod bakom dig i kön till bankomaten eller i butiken vid ditt köp. 

Vad kan du göra för att skydda dig?

• Använd din mobils digitala plånbok istället – det kräver upplåsning med telefonens kod, fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
• Förvara kortet på ett säkert sätt som i en innerficka eller stängt innerfack i väska – gärna med dragkedja.
• Pinkoden ska inte på något sätt förvaras tillsammans med eller i närheten av kortet. Om du valt en egen pinkod ska den på något sätt inte kunna kopplas till dig som till exempel att likna ditt personnummer.
• Skydda alltid koden när du slår in den. Befinner du dig i en miljö med mycket människor omkring dig, se till att du alltid har koll på kortet.
• Lämna aldrig ifrån dig kortet när du betalar med det, håll det alltid under uppsikt vid betalning.
  

Vid så kallad skimming eller kortkapning använder bedragare en särskild utrustning vid kortterminalen som kopierar information från magnetremsan i kortet och ofta fångas koden upp via dolda kameror.

Vad kan du göra för att skydda dig?

• Dölj alltid koden med handen när du slår in den i kortterminaler eller uttagsautomater.
• Om du tycker att en betalterminal ser märklig ut, kontakta försäljningsstället och informera dem.
• Vid minsta misstanke om kortkapning, spärra ditt kort.

Vid så kallad quishing använder bedragare falska QR-koder för att lura offret till oäkta webbplatser. Det kan handla om att fysiska QR-koder för en verklig tjänst klistras över för att försöka genomföra betalningar eller kapa kortuppgifter på fejkade hemsidor. Inte sällan går länken till en webbplats vars adress och utseende liknar den verkliga tjänstens. Allt för att få offret att tro att allt är som det ska.

• Kontrollera QR-koden – går det att misstänka att den är manipulerad/påklistrad
• Landningssidan, känns den trovärdig och äkta? Är adressen korrekt?
• Var noggrann innan du godkänner kortköpet med ditt BankID.